Impro@Boulevard. 4:e Oktober
(alla små bilder är klickbara!!!!!!!)
Lördagskvällen började med lite småfix på hotellrummet samt köpa blommor till en viss blond donna..
Runt halv åtta kom Cherie och Malin förbi. Jättekul att se er! Cherie hade jag ju aldrig träffat förut, så det var extra kul! Vi lallade omkring på rummet i drygt en halvtimme, sedan gick vi mot Boulevardteatern. Knappt tio minuter senare stod vi utanför och väntade. Strax innan nio får vi komma in i foajén och vänta. Vi satte oss och väntade en stund till innan Mikaela får syn på Marie och får hyperdamp. Det fick föressten Malin och Cherie också. Och eftersom jag tydligen var den enda av oss som kunde kontrollera sig så var det jag som fick gå fram först ;)
Vi pratade lite, kramades och hej och hå, och var bara allmänt lyckliga. Sedan var hon tvungen att gå in och förbereda sig lite. Så då gick vi in i foajén igen, och väntade i ungefär 10 minuter. Sedan fick vi gå in till scenen och sätta oss. Det var jättetrångt och jättemysigt. Vi satt såklart på första raden, och vi satt så nära scenen att vi kunde lägga upp fötterna på den. Ha ha, det var ju också en upplevelse.
Sedan började det med att de tre improvisatörerna som var med skulle visa vad dom gick för. (Själva grejen med denna föreställningen var ju att Marie skulle berätta lite om sig själv och sitt liv, och så skulle tre improvisatörer göra en "teater" av det. Jag vet inte hur man ska förklara, men jag hoppas ni fattar!)
Det var hur som helst skitkul och jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. Det blev sjukt överdrivet, och det var nog det som var det roligare. Vi skrattade tills vi trodde att vi skulle dö, sedan skrattade vi lite till. Jag tänker inte berätta allt de gjorde och allt Marie sa, det skulle förstöra hela upplevelsen. Men jag kan säga så här; kommer denna föreställning att visas igen, ja då jävlar ska jag tvinga varenda människa att gå! Det här måste bara ses och inga undantag i världen ska förekomma, capish?
Sen fick vi träffa henne efteråt. Många skratt och mycket kärlek är väl i princip det enda man kan säga. För det känns så fel att skriva om allt vi pratade om. Men återigen, tack för alla fina ord och allt stöd. Du är fantastisk, och jag älskar dig mer än något annat på jorden.
Lördagskvällen började med lite småfix på hotellrummet samt köpa blommor till en viss blond donna..
Runt halv åtta kom Cherie och Malin förbi. Jättekul att se er! Cherie hade jag ju aldrig träffat förut, så det var extra kul! Vi lallade omkring på rummet i drygt en halvtimme, sedan gick vi mot Boulevardteatern. Knappt tio minuter senare stod vi utanför och väntade. Strax innan nio får vi komma in i foajén och vänta. Vi satte oss och väntade en stund till innan Mikaela får syn på Marie och får hyperdamp. Det fick föressten Malin och Cherie också. Och eftersom jag tydligen var den enda av oss som kunde kontrollera sig så var det jag som fick gå fram först ;)
Vi pratade lite, kramades och hej och hå, och var bara allmänt lyckliga. Sedan var hon tvungen att gå in och förbereda sig lite. Så då gick vi in i foajén igen, och väntade i ungefär 10 minuter. Sedan fick vi gå in till scenen och sätta oss. Det var jättetrångt och jättemysigt. Vi satt såklart på första raden, och vi satt så nära scenen att vi kunde lägga upp fötterna på den. Ha ha, det var ju också en upplevelse.
Sedan började det med att de tre improvisatörerna som var med skulle visa vad dom gick för. (Själva grejen med denna föreställningen var ju att Marie skulle berätta lite om sig själv och sitt liv, och så skulle tre improvisatörer göra en "teater" av det. Jag vet inte hur man ska förklara, men jag hoppas ni fattar!)
Det var hur som helst skitkul och jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. Det blev sjukt överdrivet, och det var nog det som var det roligare. Vi skrattade tills vi trodde att vi skulle dö, sedan skrattade vi lite till. Jag tänker inte berätta allt de gjorde och allt Marie sa, det skulle förstöra hela upplevelsen. Men jag kan säga så här; kommer denna föreställning att visas igen, ja då jävlar ska jag tvinga varenda människa att gå! Det här måste bara ses och inga undantag i världen ska förekomma, capish?
Sen fick vi träffa henne efteråt. Många skratt och mycket kärlek är väl i princip det enda man kan säga. För det känns så fel att skriva om allt vi pratade om. Men återigen, tack för alla fina ord och allt stöd. Du är fantastisk, och jag älskar dig mer än något annat på jorden.
Kommentarer
Trackback
